Ni vet de där dagarna när man kommer hem, skönt trött i kroppen och huvudet fullproppad med ny information och intryck. En sån där dag man förtvivlat försöker pränta in allt man lärt sig i hjärnan för att inte glömma (för man inser att minst 50% kommer vara bortglömt dagen efter). Jag vann en guidad tur på området vid Dannemora gruvor när jag och barnen var där med Micke i höstas för att titta på en löptävling. Inte nog med den guidade turen fick jag en helt oväntad tur på området när jag egentligen var på väg hem.
Vid 12 ses vi det gäng på parkeringen och först på schemat idag står vandring upp i gruvlaven, den turen som är anledningen till att jag tar med mitt tilt-shift. Men innan vi ger oss upp stannar vi till längst ner och tittar på alla foton och Anna och Robert berättar en del om brytningen och försöket till omstart som gjordes runt 2012. Jag passar såklart på att titta på alla gruvfoton och dreglar lite i hemlighet. Tyvärr togs allt av värde (även fotovärde antar jag) upp vid konkursen senast för att säljas ut, men man vill ju ändå ner för att se hur själva gruvan ser ut ändå.
När vi ska upp i gruvlaven delar gruppen upp sig, Robert går med oss och Anna stannar kvar nere för de som inte vill eller kan gå upp, det är ändå 78 höjdmeter vi ska gå. Jag har med handskar och pannlampa för jag vet hur det brukar vara att gå på såna ställen, plus att jag minns att det blir lite mörkare mot toppen en bit. Nu är ju trappan och räcket ovanligt rent från bl.a. duvskit så handskar behövs ju inte, stället är ju inte övergivet på det viset.
Vid hisspelet stannar vi till och Robert berättar om historien kring denna, hur den fungerar och hur mycket tid och pengar de skulle sparat om de faktiskt fått fart på den. Nu körs denna några varv varje månad för att det inte ska sätta sig och bli skevt t.ex.
Väl uppe och ute slås man av utsikten och faktiskt sommarvärme, av med ryggsäck och alla jackor. Upp med kameran. Jag springer runt och fotar medan jag försöker lyssna på Robert samtidigt. Men man kan ju bara stå här och njuta av utsikten.
Väl nere går vi bort mot gruvmuseet, förväntansfull, museum innebär detaljer som de tagit vara på såklart. Jag älskar ju dessa detaljer och prylar från gruvan. Därinne har de en stor 3D-modell av hela gruvan och Robert berättar mer om malmkropparna och de olika nivåerna. Krossen hade de visst fått tillstånd att ha ovan ytan (väldigt obra på många olika vis) vilket inte var så populärt bland invånarna (minst sagt). Vi går vidare och han berättar om kastlastaren och att den troligen varit främsta orsaken till olyckor nere i gruvan. Skorna på bilden var till hästarna i och med fuktiga sanka marken på området (därav mora som betyder just det).
Ut i värmen och bort mot gamla gruvhål, bl.a. där de en gång brutit svavel. Som ni märker har jag utelämnat en hel del fakta och en hel hög med intressanta och roliga historier. De får ni ta en egen tur eller så kontakta mig direkt så kan jag berätta mer. Här är en liten film från dagen för den som inte orkar läsa.
Efter turen var jag ordentligt hungrig så jag tar min matsäck jag släpat runt på hela turen och sätter mig ute på gräsmattan vid Storrymningen och äter. Sitter där och njuter av lugnet och tystnade som råder. Precis när jag ska resa mig och gå kommer en man gåendes, det känns som han tittar på mig med stor skepsism men jag ler och hälsar när han närmar sig. Han frågar "är du gruvturist?" jag svarar medan jag tänker "men vad är han ute efter, jag har ju inte tänkt göra intrång HÄR" så jag svarar "mjaa alltså jag gillar gruvor och framför allt att fota, har varit här på en guidad tur ovan ytan". Ja det visar sig att han har jobbat i gruvan när den senast var öppen och när vi pratat en stund så hakar jag på där han var på väg. Jag får ännu en guidad tur på området av en som faktiskt jobbat där en gång i tiden. Vi gick runt både där jag tidigare på dagen varit men vi gick även åt andra hållet och kikade och han berättade hela tiden om hur det såg ut under jord och en massa intressanta historier om hur det varit att jobba där. Ungefär tre timmar senare än tänkt satte jag mig till slut i bilen och åkte hem.
Comments